torsdag 4 oktober 2012

KAMPHUNDAR ÄR INGA FÖRKLÄDDA NALLEBJÖRNAR

”mycket av kampen ligger i ägaren och uppfostran”.

Läste denna kommentar på Facebook, ang kamphundar.
Där ska än en gång något snille som råkar äga en sk ”kamphund”  påstå att det hänger på dig som ägare och din uppfostran av hunden.
Det måste vara en av de mest missbrukade meningarna nuförtiden.

ANSVARET ligger på ägaren. Hunden är vad den är! Är vad den är avlad till! Kampen antingen har dom eller har dom inte, flytande på ytan eller djupt rotad. Sen kan vi bara försöka att använda den rätt, kamplusten, energin och styrkan, använda den till att berika hundens liv, till lek, träning och till arbete.
Försök inte försköna vad en Amstaff kan ställa till med. Vilka skador den kan åstadkomma, utan att för den delen ha fått en ”dålig uppfostran”. Det är ungefär lika lätt att fostra bort ett terrierbeteende hos en Amstaff som att fostra bort viljan att valla hos en BorderCollie
Det är en stor terrier, och med det terriermentalitet! Dom är egensinniga och svårstyrda!
Deras förfäder är avlade till att slåss med och döda andra djur! Säger det nån något?... Kanske????
Dom är inga förklädda nallebjörnar! Hur kan man bli besviken och förtvivlad på sin Pitbull när den biter ihjäl en katt? Bli besviken på er själva istället som inte hade bättre koll på er hund, och att NI glömde göra research INNAN ni valde ras.
Jag vill påstå att en stor del av faran med dessa hundar bildas när folk sprider dessa nallebjörns lögner. Att folk vill få folk att tro att en Amstaff inte är mer benägen att kampa än en spaniel.
Om alla bara skulle fatta att det inte är så och ta ansvar för vad dom har i kopplet istället, för att försöka få dom att framstå som missförstådda labradorer, så skulle vi nog ha bra mycket färre incidenter med  så kallade ”kamphundar” i det här landet.
Du kan inte välja vilka drifter din hund skall ha, men du kan anpassa dig efter dem och försöka använda dem till något vettigt.




 /M

3 kommentarer:

  1. Word!! Skrämmande att se hur de tror att de hjälper en ras genom att blunda för dess egenskaper.

    SvaraRadera
  2. Folk blir så förvånade att deras ast, pb o mixar däremmelan vid ca ett års ålder helt plötsligt blir "galna". De ska ju vara precis som en golden retriver fast bara se annorlunda ut... Och självklart har fostran en stor del i hur hunden blir men det har genetik också. Vill jag jaga köper jag en jakthund, vill jag köra bruks väljer man kanske en bruksras. Vill man ha en aktiv sällskappshund som kanske som äldre kommer vilja ha ihjäl smådjur och andra hundar så kan jag köpa de först nämda. All genetik går inte att ändra med fostran och jättemycket kärlek.

    SvaraRadera
  3. Word! =)
    Man måste för tusan veta vad man har i kopplet. Alla raser har sina egenskaper sen kan det ju på individnivå finnas mer eller mindre av dessa men egenskaperna finns fortfarande där och det kan man inte göra något åt. Punkt.

    SvaraRadera